Angela skyndade sig ner. Varför ska det vara så många dumma trappor för?! Hon slänge sig ut, men det var försent. Allt vatten var borta och kvar satt Mira och grät.
"Vad har du gjort?!" skrek Angela, kanske lite för högt.
"Dom lurade mig" snyftade Mira fram.
"Det spelar ingen roll, nu är allt vatten borta!" Angela sprang över till stallet bakom slottet och kom tillbaka ridandes på ett stort svart sto med en stjärna av guld i pannan.
"Jag måste ta tillbaka det som är vårt" förklarade Angela när hon såg Miras undrande blick. "Berätta allt som har hänt för Katy och be alla i dalen att hålla ögonen öppna efter tecken som inte stämmer!" Mira nickade och Angela flög iväg på det svarta stoet. Trodde hon verkligen att hon kunde ta tillbaka Sorasjön?
Angela, som hade ridit långt utanför Samarias gränser, var rädd. Vad skulle de göra med henne om de hittade henne? Ha ihjäl henne? Nej, usch! Hon fick inte tänka på sånt nu! Hon kom på andra tankar när hon såg en liten stuga vid skogsbrynet. Hon fick en äcklig känsla att hon hade varit här förut, men det är ju omöjligt. Dörren öppnades på stugan och ut kom en liten figur. Hon såg ut som en människa, men ändå inte...på ett konstigt sätt. När hon såg Angela och stoet blev hon rädd och backade in igen.
"Var inte rädd!" ropade Angela så tyst hon kunde. "Jag är inte farlig, inte hästen heller för den delen. Vi har kommit för att ta tillbaka det som vårt." Då sken den lilla figuren upp.
"Så du har hittat min bok?!" sa hon med en pipig och väldigt flickig röst. "Jag visste att någon skulle hitta den!" Det syndes på henne tt hon var riktigt glad.
Först fattade inte Angela ett skvatt, men sen gick det upp för henne.
"Alice?"
"Jajamänsan! Det är jag det!" sa hon och nigade hon Angela. Hon sken som en solstråle. "Häng med in" sa hon och visade med armarna att Angela skulle gå in i stugan. Angela satt av stoet och band henne precis utanför stugan, sen gick hon med in.
Inne i stugan var det hemtrevligt. Hon hade en öppen eld som sprakade och en kanna te som stog på spisen. Angela satte sig ner och började berätta om allt som hänt med Sorasjön.
"Det är ju hemskt!" utbrast Alice efter varje mening Angela avslutade.
"Så vad tycker du jag ska göra?"
"Använda mina trollformler såklart! Har du boken med dig?" Ja, Angela hade alltid boken med sig. Hon räckte Alice boken.
"Okej, så här gör man..." började hon och förklarade alla formler.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar